Jag heter Jesper och är väl som folk är mest. Arbetar med reklam och illustration under namnet entapir och läser Medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan i Dalarna. Blev just klar med en kandidatuppsats om relationen mellan företag och followers på Twitter. Barn har jag också. Fem stycken, varav två funktionshindrade.
Jag lever i en rätt vanlig liten landsortskommun, ett par timmar från något som med lite god vilja kan kallas storstad. Det finns en hel massa anledningar till att jag valt att ha det så, som troligen skulle tråka ut er innan jag hunnit skriva “lokaliseringsstöd”. Därför ska den här texten inte handla om det, utan om reklamen på landsorten.
I småstaden där jag bor hittar man alltid det senaste i det lokala annonsbladet, möjligen i lokala morgonblaskan. Någon riktigt vågad rackare ger sig på att köpa radioreklam, stationsproducerad naturligtvis. De allra flesta mindre företag i min stad väljer dock att lägga pengarna på broschyrer. Inget fel i det, det är ju inte mina pengar och det fungerar väl, antar jag, eftersom det inte verkar finnas något slut på broschyrerna. Men inget finns där som gör mig glad eller berör mig. Jag kan inte sluta tänka på de mycket bättre, roligare och inte minst effektivare saker det skulle gå att göra för samma pengar.
Därför ber jag er, alla marknadsansvariga på företag utanför storstadsregionerna, kan ni inte bara fundera en minut eller två på att lägga en del av era surt inslitna marknadsföringsslantar på något annat än traditionella annonser och broschyrer den här gången? Varför inte en gatuteater, flashmob eller något som passar er bättre? Jag är helt säker på att ni inte blir besvikna!
För tillfället, och någon månad framåt, befinner jag mig just därför hos Miami. De tror att jag är här på praktik, men egentligen är det rent industrispionage där jag ska få dem att avslöja varje detalj i sin unika kunskapsbank. När jag kommer tillbaka är det bara att ringa 073-5442314 och fråga efter tapiren! www.entapir.com
Foto: Annika af Klercker / 
